Hälsoteknikcentrum Halland arbetar i olika projekt för att ta fram nya tekniska lösningar på problem inom sjukvården, tillsammans med representanter från Hallands sjukhus Halmstad tog de fram problemställningen med den medicinska avfallshanteringen. Idag upplever sjuksköterskor och vaktmästare att hanteringen av operationsavfall är en obehaglig arbetsuppgift då den innebär att handskas med kontaminerat avfall, sjukhuset är därför måna om att ta fram en produkt som komprimerar avfallet, vilket skulle förbättra arbetsmiljön.Produkten ska komprimera 150-liters säckar med avfall från operationer, detta ska ske på ett användarvänligt sätt utifrån specifika krav. Kravspecifikationen togs fram i samråd med sjukhuspersonal. Genom olika experiment undersöktes flera olika metoder för att komprimera en säck, den mest lämpliga metoden för ändamålet blev att pressa säcken. Efter att ha utvecklat idén till en fungerande metod konstruerades det en prototyp.

Oljehaltigt avfall utgör en stor andel av den totala mängden miljöfarligt avfall. I denna rapport beskrivs försök att behandla oljehaltigt avfall genom kompostering.

Oljehaltigt avfall utgör en stor andel av den totala mängden miljöfarligt avfall. I denna rapport beskrivs försök att behandla oljehaltigt avfall genom kompostering.

Livscykelanalys används som metod för att undersöka produkter eller tjänster från ?vaggan tillgraven?. Med hjälp av mjukvaruprogrammet SimaPro utförs en livscykelanalys på förbränning av avfall med energiutvinning. Resultatet jämförs med en livscykelanalys som utförs på biogasproduktion från matavfall, för att visa vilken av processerna som har mer positiv påverkan på miljön. Resultatet visar att förbränning av avfall bidrar till minskad miljöpåverkan med 63,9 kg CO2-ekvivalenter per ton avfall.

Oljehaltigt avfall utgör en stor andel av den totala mängden miljöfarligt avfall. I denna rapport beskrivs försök att behandla oljehaltigt avfall genom kompostering.

I takt med den ökade tillväxten ökar mängden avfall. Frågan är vad man skall göra av det. På senare år har hanteringsmöjligheterna av avfall förbättrats markant vilket har lett till avfallet som sådant blivit mer attraktivt exempelvis som energikälla. Avfall är därmed inte bara en belastning utan även en tillgång som kan handlas med som andra varor. Det är naturligtvis positivt även för miljön att avfallsströmmarna rör sig mot platserna där det utnyttjas mest effektivt och samtidigt belastar miljön i minsta utsträckning.

Att vara ambulanssjuksköterska innebär ett stort ansvar som kräver goda kunskaper både praktiskt och teoretiskt inom flera olika områden. Eftersom det är relativt nytt att arbeta strukturellt i ledningsfunktionen har författarna valt att undersöka upplevelsen av att vara medicinskt ansvarig på skadeplats och vad som kan underlätta uppgiften. Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Ambulanssjuksköterskorna förbereder sig på väg ut till patienten både praktiskt och mentalt och ställer höga krav framför allt på sig själva. I studien framkom att att ambulanssjuksköterskan generellt har ett bra samarbete med kollegan och övriga inom den egna organisationen.

Avfallslagstiftningen innebär hanteringsbegränsningar och myndighetskontroll i syfte att motverka de miljörisker som avfallet innebär. Efter ett återvinningsförfarande kan den börda som avfallslagstiftningen innebär upplevas tung för återvinningsbranschen att bära i förhållande till de risker som de återvunna materialen utgör. Därutöver anses avfallsstämpeln i sig ha en hämmande inverkan på användandet av återvunnet material då den resulterar i negativa associationer. Det aktualiserar frågan kring när avfall juridiskt sett ska upphöra att vara avfall (avklassificering av avfall). Frågan kring avklassificering av avfall har under lång tid varit oreglerad inom EU och de få riktlinjer som funnits har härrört från ofullständig EG-rättslig praxis.

Avfall från rivning, ombyggnad och renovering innehåller många miljö- och hälsostörande ämnen. En viss del av detta avfall regleras i Förordningen om farligt avfall. Exempel är avfall som innehåller kvicksilver, asbest, PCB eller CFC. För denna typ av avfall gäller speciella regler om hur det ska hanteras, vem som får hantera och transportera. Det avfall som inte räknas som farligt består inte alltid av ofarligt material som kan återanvändas eller återvinnas.

I denna fallstudie undersöks och jämförs avfallshanteringen i två flerbostadsområden i Motala kommun. Syftet med fallstudien är att undersöka, jämföra samt analysera hushållens attityder och beteenden till att sortera ut sitt avfall i relation till den fysiska strukturen som omgärdar avfallshanteringen i respektive område- närhet till återvinningsrum/återvinningsstation, utformning av återvinningsrum/återvinningsstation samt servicegrad. Intervjuer har genomförts med åtta hushåll för att få fram hushållens attityder samt beteenden till sortering av avfall. Studien visar att samtliga hushåll var beredda att lägga tid och engagemang på avfallssorteringen. Vissa hushåll kände krav från hyresvärden till att sortera sitt avfall medan övriga hushåll sorterade ur miljösynpunkt.

För att möta dagens och morgondagens miljökrav måste byggbranschen se över sina arbetsmetoder för hjälpa till att minska påfrestningen på vår miljö. För att lyckas med detta måste arbetet med att minska mängden avfall vara ett prioriterat mål för både företag och individ. Syftet med detta examensarbete är att belysa de metoder och tillvägagångssätt som finns för att minska mängden avfall och genom detta hjälpa JM med miljömålet att sänka mängden avfall från byggproduktionen. Följande forskningsfrågor formulerades: ? Vilka fraktioner bidrar mest till vikten av avfall? ? Vilka byggdelar bidrar till mest avfall? ? Hur kan mängden avfall minskas? Detta arbete studerar data och kalkyler från ett avslutat projekt i Käglinge, söder om Malmö i Skåne, som utfördes av JM AB.

Av alla primärvårdskonsultationer utgör patienter med medicinskt oförklaradesymtom (MOS) ca 15-30 %. Denna patientgrupp uppvisar ofta ett eller flera fysiskasymtom och upplever ett stort lidande och ofta även en försämrad funktion. Detkrävs en ökad förståelse för patienter med MOS och ett personcentrerat perspektivligger till grund för pilotstudien. I tidigare forskning uttrycks en frustation hos såvälvårdpersonal som patienter. Ur ett omvårdnadsperspektiv saknas en helhetssyn iomhändertagandet av patientgruppen.

Syftet med studien är att analysera om, och i så fall hur, Försvarsmaktens sjukvårdskoncept tillvaratar krigsvetenskaplig teori. Genom en kvalitativ ansats och användning av främst fallstudier analyseras praktisk verksamhet under insatserna NBG 11 och FS 22 jämfört teorin. Inom sjukvårdstjänstens tre principiella områden (medicinskt understöd, medicinsk evakueringskedja och planering av medicinskt understöd i operationsområdet) tillvaratas krigsvetenskaplig teori men det framkommer också att praktisk verksamhet har ett behov av större tydlighet och mer detaljrikedom än vad befintlig teori erbjuder. Vagheten i teorin möjliggör dock flexibla lösningar och skapande av modulära system förutsatt att ledningen är förutseende och har godasambandsmöjligheter.Då antalet fall är få blir generaliserbarheten av resultatet begränsat. Sjukvårdskonceptet anpassas alltid efter rådande förutsättningarna och fördjupad förståelse för konceptet är viktigare än generaliserbarheten av resultatet..

Denna uppsats syftar till att utreda huruvida Baselkonventionen om gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall har förmågan att lösa de problem den är avsedd att lösa. Frågan utreds utifrån ett antal regioner. Utgångspunkten ligger i problematiken med farligt avfall, vilket gör att regionerna valts utifrån respektive problemområde. De valda regionerna är Västafrika, ett område där pengar ofta prioriteras framför miljö och hälsa: Nordamerika, en region med komplex reglering i många frågor som gör att internationella åtaganden kan krocka: EU, en union med förutsättningar att utgöra förebild vad gäller attityden mot farligt avfall som miljöproblem och till sist Östasien, ett område i snabb ekonomisk utveckling som än så länge tar litet ansvar i frågan. Inställningen till farligt avfall som miljö- och hälsoproblem skiljer sig radikalt åt mellan regionerna.

Norrköpings kommun har idag svårigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och återvinningsstation, nå ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus på möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnära insamling. För att få fram olika centrala aktörers inställning till en fastighetsnära modell har intervjuer utförts på entreprenör, tjänsteman på Norrköpings kommun och tjänsteman på Hyresbostäder i Norrköping. Undersökningen visar att åsikterna mellan aktörerna går vitt isär men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsättningar till att modellen kan implementeras..